22 oktober 2009

Återkommer

Jag återkommer hit. Nu behöver jag verkligen andas in och andas ut. Och jag behöver ventilera mina känslor alldeles anonymt.

Graviditet 2 är ett faktum - yay! - och när krämporna slog till alldeles för tidigt, strax efter vecka 12 ramlade jag ner i ett hål. Att behöva gå nästan 30 veckor och ha ont i händer och höfter kändes övermäktigt. Denna gång kunde jag inte heller motivera mig med att det snart går över, att det snart blir bättre, bara bäbis kommer. För det blev det ju knappast förra gången.

Rädslan för att få en lika jobbig förlossning med stor blodförlust och efterföljande depression kom upp. Plötsligt fann jag mig tänka katastroftankar så fort sambon var sen eller barnet var tyst. Jag smög upp på nätterna för att kolla att h*n andas och var allmänt orolig för det mesta. Det är inte bra!

Tack och lov har jag sökt hjälp och fått både terapihjälp och en sjukskrivning. Nu ska jag verkligen ta hand om mig själv och se till att göra roliga saker.