11 december 2006

Utbrändhet

Jag har funderat en del på hur det kom sig att jag lyckades bli frisk från min utmattningsdepression/utbrändhet helt på egen hand. Inga terapeuter, ingen behandling, bara jag. Enligt den föreläsning jag hörde så går inte det. Man måste gå i terapi för att ha en chans att bli frisk.

Det tror jag alltså inte på.

Jag tror att en viktig del i mitt tillfrisknande var att jag inte behövde slåss med Försäkringskassan och min tidigare arbetsgivare. Jag klippte alla band, totalt. Inte ett ljud har jag hört från min tidigare arbetsgivare och jag var inte berättigad till något som helst stöd från Försäkringskassan. Alltså har jag fått klara mig själv.

Att slippa konfronteras med den miljö där man blev sjuk, att slippa kämpa mot stora drakar för att få pengar - det tror jag bidrar till ett snabbare tillfrisknande. Jag har aldrig behövt känna mig ifrågasatt, aldrig behövt be om saker. Jag har kunnat ta mig framåt, steg för steg, helt på egen hand.

Det kanske hade gått lättare om jag hade fått någon form av rehabilitering, vem vet. Kanske hade det gått snabbare och enklare, men jag tror inte det. Jag har satt mig i i en bubbla där jag har trivts ordentligt, jag har låtit allt komma och gå som det velat. Nu är jag tillbaka i arbetslivet på 100% och trivs bra med det. Jag är nöjd. Och väldigt glad.