14 februari 2018

Vad är det som gör ont?

Att inte få respons på sexuella inviter. Det gör mig rädd. Rädd att han inte vill längre. Jag känner mig så sårbar när jag vågar skriva om sex och att inte få något svar gör mig livrädd. Skräckslagen. Jag har till och med raderat de gånger jag skrivit om det och inte fått svar. I efterhand.

Jag känner inte heller att jag kan fråga. När jag frågade senast höll det på att ta ände i förskräckelse.

Just nu tänker jag att han inte är handlingskraftig nog för att göra slut med mig. Så länge jag inte gör slut kommer vi att ha en relation. Men så vill jag ju inte ha det. Jag vill att han ska vilja ha mig. Åtrå mig. Älska mig.

Han har slutat älska mig. Inte så han säger det, utan snarare att han inte säger det alls längre. Sedan jag frågade. Därför frågar jag inte igen. Vill inte klänga. Vill inte vara jobbig. Men vad är det då för relation? Vad får jag ut av det då? Om jag inte får kärlek och bekräftelse och inte vågar visa vad jag känner? Då kan vi lägga ner.

Och jag gissar att vi lägger ner när brevbäraren bara kommer med besked. Oavsett besked.

13 februari 2018

Vem är jag?

Vem är jag om jag inte berättar för någon vad jag gör?

Vem är jag om jag inte får bekräftelse?

Om jag inte berättar för någon vad jag gör, hur får jag då bekräftelse?

Vad är jag utan detta?

12 februari 2018

What's in it for me?

Ja, det börjar jag fundera på. Vad vill jag få ut av det här?

Bekräftelse
Kärlek
Livsglädje
Lycka

Är det jag får. Det är inte fy skam.
Men skam känner jag också. Även om inte så mycket som jag "borde".

Kan jag vila i "just här, just nu" eller behöver jag något mer?

27 januari 2018

Depression, helt klart

Gråter för ingenting. Får konstiga tankar.

"K bryr sig inte om mig längre. Hen har andra vänner. Jag kan lika gärna sluta umgås med henom."

"Alla de här böckerna jag har. Jag kan lika gärna slänga dem. Ingen nytta, tar bara upp plats. Värdelöst."

Fighterna jag tar med min yngste son. Hur sårad jag blir av hans tonfall. Hur förvånad jag blir när äldste sonen blir ledsen när jag ska ut igen. "Mamma, varför ska du dit idag igen, du var ju där igår."

Hur tar jag mig igenom det? Hur tar jag mig ur det? Ska jag be om höjd dos? Eller är det en tillfällig svacka?

10 januari 2018

Otrohet

Kärlek. Åtrå. Kyssar och smekningar. Samtidigt dåligt samvete, smygande och mörka tankar.

En begynnande depression? Kanske var den som sa dumma saker till mig häromdagen. Gråtmildheten tyder också på det.

Men Åh! Kärleken. Intimiteten. Att prata om allt, precis allt. Att inte skygga för något. Fantastiskt. Att älska så förbehållslöst. Inte ställa krav. Inte försöka förändra. Bara vara, upptäcka, känna. Respektera varandras gränser. Utforska dem, utmana dem. Och respektera.

04 januari 2018

"trust"

Jag har accepterat en yoga-utmaning på nätet. 30 dagar, igår var första. Temat var "motive". Jag var trött och lättretlig efteråt. Gjorde de 25 minuterna och sen en yoga nidra.

Idag var temat "trust". Det var 35 minuter och sedan mediterade jag med Tara Brach i 25 minuter.

På kvällen försökte jag få kontakt men lyckades inte. Plötsligt kom tanken 'Tänk om han bara leker med mig?! Tänk om vi ses och han vänder sig bort?"

Det gav mig ångest. Inte kraftig men dock ångest.

Jag fick fortfarande inte kontakt och ångesten växte. Inte förrän efter 23 fick jag kontakt och bekräftelse på att jag hade fel. Dum tanke.

Nu slog det mig. Jag tappade tilliten. "Trust"

Jag undrar varför. Det verkar som att den här yogan går rakt in i mig. Rubbar mina cirklar. Det ska bli spännande att se vad som händer imorgon.

31 december 2017

Nyår

Dags för tankar. Vad vill jag inför nästa år.

Jag fick en sten, en sten som någon skrivit AKTIV på. Stenen ska hjälpa mig att välja under 2018. Jag ska ta det aktiva valet.

Vad är det då? Är det att driva framåt? Är det att vara fysiskt aktiv? Det får jag välja själv. Ena eller båda.

För att kunna göra det valet måste jag vara närvarande. Hinna tänka på vad jag ska välja och varför. Bestämma mig för om stenen ska få välja just nu eller om jag väljer bort den.

Närvaro, acceptans och medvetenhet. Samt att inte döma. Det är de viktigaste valen i mitt liv.

Mina nyårslöften blir därmed:

Jag är närvarande, accepterande och medveten. Jag dömer inte. Jag tar aktiva beslut och jag väljer aktivitet.